Månadens profil: Ola Karlsson

Bubbelhoppa och snikflation. Det är Ola Karlssons favoriter i nyordslistan från 2023. Ola Karlsson är språkvårdare på Språkrådet på Isof och arbetar bland annat med att ta fram nyord till Språkrådets nyordslista. Varje år tas cirka 300 nyordskandidater fram, varav runt 35 hamnar i nyordslistan. Nu finns planer på en databas för att samla alla nya ord på en plats.

Vad gör du på jobbet?

– Jag är språkvårdare i svenska och har särskilt ansvar för Språkrådets nyordsverksamhet och skrivregelssamlingar, inte minst Svenska skrivregler. Jag jobbar även med namnfrågor i Namnvårdsgruppen och med mediespråk i Mediespråksgruppen. Bland annat har jag varit engagerad i utredningar kring namn som Belarus och Myanmar. Det är väldigt komplexa namnfrågor med etymologiska, politiska och historiska aspekter där vi måste vända och vrida på många stenar för att hitta bra lösningar.

Berätta om arbetet med att ta fram nyord.

– Grunden är personliga iakttagelser. Vi läser dagstidningar, lyssnar på radio, ser på tv och noterar potentiella nyordskandidater. Vidare söker vi i textarkiv som Mediearkivet, i Språkbanken Texts sökvertyg Korp, i utländska nyordslistor och i sociala medier som Facebook och Twitter. Vi får också tips från allmänheten och våra nätverk.

Vi söker inte minst ord för nya samhällsfenomen. Allra helst ord som dykt upp under året, men också ord som ökat i användning under de senaste 2–3 åren. Orden ska följa ett antal urvalskriterier, till exempel inte vara enbart konkret beskrivande. Elsparkcykel, till exempel, säger inte så mycket mer än att det är en sparkcykel med el. Ett metaforiskt ord som popcornhjärna är då mycket mer intressant. Allra helst vill vi lyfta fram ord som har något slags budskap och relevans i samhällsdebatten, som flygskam.

Listan är en påminnelse om allas ansvar att bilda nyord: vi behöver hela tiden nya ord för att kunna säga det vi vill. Men framför allt är nyordslistan ett bra sätt att väcka diskussioner om språk och ordbildning.

Vad händer med de nyord som inte kommer med i listan?

– Ambitionen är att förvalta det materialet på ett mer strukturerat sätt. Nu vill vi först göra nyordslistorna sökbara för allmänheten i en särskild nyordsdatabas. Vi siktar på en webblansering av den till jul. Senare vill vi också lägga in äldre material i databasen, till exempel de nyordsböcker vi tidigare gett ut. Ett sådant material kan vara intressant även för forskare och ordboksredaktioner som vill följa ordförrådets utveckling över tid. Det skulle i så fall innebära en återgång till det mer lexikografiska perspektiv som nyordsarbetet hade när det startade under 1950- och 60-talet.

Hur kan språkteknologi bidra till att utveckla nyordsarbetet?

– Vi vill få en större genrebredd och få med fler gruppers språk, inte bara exempel från medietexter. För att lyckas med det behöver vi få tillgång till mer årsfärskt material och kunna söka mer i taldatabaser och sociala medier. Vi vill framåt också kunna använda mer automatisk nyordsexcerpering, och även förfina de sökningar vi gör idag i tjänster som Retriever och Korp.

Några nyord om har seglat upp under 2024?

– Vi ser precis som förra året ord relaterade till AI, krig och inflation. Men jag hoppas att det blir roligare ord 2024.