Månadens profil: Arne Jönsson

Hur kan vi använda språkteknologi för att göra texter begripliga för alla, skapa digital inkludering och vässa ny forskning? Det är frågor som Arne Jönsson, professor emeritus i datavetenskap vid institutionen för datavetenskap vid Linköping universitet, arbetar med.

Vad gör du på jobbet?

– Jag har forskat inom AI och språkteknologi i 40 år. De senaste 20 åren har jag arbetat med att utveckla digitala verktyg för automatisk textanpassning. Det handlar om att mäta en texts komplexitet och därefter förenkla texten. Utmaningen är att en text aldrig passar alla – personer med dyslexi, afasi, hörselskada, intellektuell funktionsnedsättning eller de som har svenska som andraspråk har väldigt olika behov.

Jag har även varit projektledare i en mängd forskningsprojekt, bland annat DigInclude – digital inkludering i det uppkopplade samhället för grupper med speciella behov. Målet var att hjälpa svenska myndigheter att med hjälp av språkteknologi och maskininlärning bättre kommunicera med nyanlända och personer med läs- och skrivsvårigheter, till exempel.

Vad händer just nu?

– Jag deltar i projektet TextAD där jag tillsammans med språklärare undersöker vilka aspekter av text en läsare har svårt att läsa – ett arbete som bygger på insamling och analys av både standardsvenska och lättlästa texter. Målet är att lärare ska kunna välja rätt texter till eleverna men också att utveckla teknik som kan förenkla texterna för olika målgrupper.

Jag arbetar även inom Swe-CLARIN med att hjälpa forskare att analysera texter med hjälp av språkteknologi. Vad händer med beskrivningar av museiföremål om man visar dem på Pinterest? Hur har begreppet funktionsnedsättning förändrats över tid? Uttrycker ledamöter i Riksbanken sig annorlunda när protokollen inte längre är anonyma? Jag analyserar stora textsamlingar, till exempel politiska protokoll, webbsidor och historiska dokument, och ger forskare språkliga analyser att arbeta vidare med.

Just nu skriver jag ett papper om en ny analys av talakter, det vill säga handlingar som utförs genom att tala och skriva. Tillsammans med organisationsforskare har jag skapat en korpus av 400 företags webbsidor som nämner ISO-certifiering. Genom att identifiera olika typer av talakter – kommisiver och representativer, det vill säga yttranden och påståenden– har vi tränat en egen AI-modell för talhandlingsanalys som kan användas i forskning och språkliga analyser, till exempel av argumentation. Förhoppningen är att presentera arbetet på årets CLARIN-konferens i höst.

Vad driver dig?

– Under en stor del av mitt yrkesliv har jag arbetat med digital inkludering och tillgänglighet. Kanske kan man dra slutsatsen att min största drivkraft är att hjälpa andra? Jag hoppas i alla fall att jag gör det.