Månadens profil: Robert Östling
Varför är språk olika över hela världen? Och hur går det till när människor lär sig språk? De frågorna intresserar Robert Östling, lektor i datorlingvistik vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
Vad gör du på jobbet?
– Jag forskar, undervisar och är koordinator för vår nod i Språkbanken CLARIN. Jag är datavetare från början och intresserad av hur man kan använda AI för att utforska spännande frågor. Just nu arbetar jag till exempel med att utvärdera system för grammatisk felkorrigering (GEC). Mycket data finns enbart på engelska, men nu har vi tillsammans med bland annat Språkbankenkollegor i Göteborg sammanställt en datamängd med inlärartexter på ett större antal språk. Vad är systemen bra på? Och vilka är bättre än andra? Det är frågor vi hoppas få besvarade.
Ett annat projekt jag arbetat med, Strukturerad flerspråkighet för språkteknologi, handlar om att kartlägga variationen i världens språk. Med hjälp av översatta texter, till exempel bibeltexter, kan vi studera variationer i världens språk och lära oss mer om hur språk fungerar. Den kunskapen kan sedan användas för att skapa språkteknologi, till exempel översättningsverktyg för språk som inte har så stora resurser.
Vad händer inom samarbetet med Språkbanken CLARIN?
– Ett projekt som är på gång just nu handlar om dövas och hörselskadades inlärning av skriven svenska. Projektet SweLL - Infrastruktur för svenska som andraspråk, där bland annat vår institution deltog, fokuserade på svenska som andraspråk. Nu ska vi återuppta projektet och samla in resurser från döva och hörselskadade. Det är en viktig resurs för just den gruppen men även för andra som konstruerar verktyg för inlärning av svenska. Projektet är ett samarbete mellan teckenspråksavdelningen vid Stockholms universitet och Språkbanken CLARIN och leds av Moa Gärdenfors, lektor i lingvistik.
Som koordinator för Språkbanken CLARIN arbetar jag även med att ge forskare support kring de verktyg och program som finns inom CLARIN, till exempel för annotering av text och ordlänkning.
Vad driver dig?
– Det är väldigt motiverande att göra nytta. Att människor kan bli hjälpta i sin språkutveckling med hjälp av grammatisk felkorrigering till exempel. Jag drivs också av nyfikenhet. Språk är olika över världen, varför är det så? Vilka begränsningar finns, och hur ser de ut? Och hur går det till när människor lär sig och förstår språk, eller för den delen när AI-system gör det? Vilka faktorer påverkar hur språk utvecklas? Det är frågor som intresserar mig.
Strukturerad flerspråkighet för språkteknologi
Projektet syftade till att utveckla metoder för att hantera tusentals språk i språkteknologiska system genom att utnyttja språkvetenskapliga insikter snarare än enbart datadrivna tillvägagångssätt.
Tidsperiod: 2020–2024.
Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.
Läs mer om utvärderingen av system för grammatisk felkorrigering Länk till annan webbplats..
Publicerad den
Uppdaterad den

Robert Östling, lektor i datorlingvistik vid institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.