Månadens profil: Elina Kangas
Elina Kangas är språkvårdare i meänkieli på Isof. Hon arbetar till exempel med rådgivning, håller föreläsningar och samarbetar med Meänraatio, Sveriges radios minoritetsredaktion som sänder på meänkieli. Hon deltar också i olika forskningsprojekt. Allt för att utveckla meänkieli och göra språket tillgängligt för så många som möjligt.
Vad arbetar du med just nu?
– Bland annat med två olika projekt. Det ena är ett samarbete med lingvisterna Riitta-Liisa Valijärvi och Rogier Blokland vid Uppsala universitet och syftar till att skriva en grammatisk beskrivning av meänkieli på svenska. Grammatiken kommer att innehålla ljud-, form- och satslära och en introduktion till språkets historia och nutida situation. Förhoppningen är att grammatiken ska höja meänkielis ställning och synlighet och utgöra en bas för korpusarbete och läromedel.
Det andra projektet rör språkteknologi för minoritetsspråk. Tillsammans med språkambassadörer för färöiska, kvänska, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska har jag deltagit i en utbildning vid Norges arktiska universitet i Tromsö om vilken språkteknologi som finns idag och vad som är möjligt att göra
För svenska finns till exempel stavningskontroll. Det finns ännu inte för meänkieli. Norges arktiska universitet har utvecklat alla verktyg vi ska arbeta med, till exempel rättstavningskontroll, grammatikkontroll, ordböcker och maskinöversättning.
Tanken är att vi sedan som ambassadörer ska sprida den kunskapen vidare. Seminariet är en del av ett större projekt, Små språk i Norden, som Isof ansvarar för och vars mål är att alla små språk och minoritetsspråk ska kunna användas i den moderna världen.
Hur går arbetet till rent praktiskt?
– Vad gäller den grammatiska beskrivningen är mycket gjort, det finns en bra bas i form av ordböcker och ordlistor för meänkieli. Nu har vi börjat att bygga upp en textkorpus med till exempel myndighetstexter, skönlitterära texter och nyhetstexter. Den kommer att bli ett bra verktyg för forskning och för att uppdatera befintliga ordböcker och ordlistor.
Även arbetet med stavningskontroll är på gång. Det arbetet är inte helt enkelt, beroende på att meänkieli länge har varit ett talat språk. Den skriftliga historien är inte så lång och alla skriver inte på samma sätt. Till exempel ordet bil. Stavas det biili eller piili? Det finns också variation på lexikalisk nivå. Heter det till exempel juurtkyppi eller mansikka? Så en viktig fråga är vilka ord och grammatiska regler vi ska mata in i programmen. Utgångspunkten är att de som talar språket måste hitta sitt språk i standarden, men eftersom det finns en stor variation gäller det att hitta en gyllene mellanväg så att så många som möjligt blir nöjda.
Vad händer framöver?
– Mycket! Snart ska jag åka till Köpenhamn tillsammans med övriga språkambassadörer och delta i en workshop om språkteknologi på Grönländska språksekretariet. Arbetet med stavningskontroll fortsätter. Och 31 oktober deltar jag i ett symposium i Kiruna om språklig försvenskning som arrangeras av Isof och Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det blir intressant!
Publicerad den
Uppdaterad den