Månadens profil: Susanna Karlsson
Susanna Karlsson är docent i nordiska språk och universitetslektor vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar, undervisar i sociolingvistik, språkpolitik och samtalsanalys och svarar på språkfrågor i programmet Språket i P1. I alla sina yrkesroller använder hon verktyget Korp.
Hur använder du Korp i din forskning?
– Jag använder Korp nästan varje dag. Just nu gör jag ihop med ett par kolleger en studie av en viss typ av engelska lån till svenskan, pragmatiska lån som what the fuck och yes! Med hjälp av Korp undersöker jag hur uttrycken varierar, till exempel vad gäller stavning. Här behöver jag stora välfungerande korpusar, som twitter och blogg-korpusar, eftersom låneorden främst används i informellt språk. Studien ingår i ett nätverkssamarbete med forskare från Finland, Danmark, Norge och Island och målet är att vi ska lära oss mer om kraftuttryck och interjektioner, pragmatiska markörer som hittills är understuderade. Varför ser lånen olika ut i de nordiska språk? Varför säger man Jätteyes! på finska? Varför låter det ”whått” när svenska barn säger ”what”, men ”vatt” när isländska barn säger samma sak?
Vidare lär jag mina studenter grunderna i Korp för att de ska kunna göra egna undersökningar. Och i Språket använder jag Korp för att svara på språkfrågor. Förra veckan fick jag frågan om ordet utmaning håller på att konkurrera ut ordet problem. Med hjälp av Korp kunde jag se att ordet utmaning blir allt vanligare från millenniumskiftet och framåt, inte minst i politikers språk. Men ännu är det inte i närheten av att konkurrera ut ordet problem.
Vad är extra bra med Korp?
– Jag gillar ordbildsfunktionen. Ordbilden visar vilka ord som statistiskt är associerade med sökordet och ger en fingervisning om hur ett ord uppfattas och värderas. Mina studenter fick göra ordbilder på titlarna lärare och lärarinna. Det visade sig att ordet lärare associeras med legitimitet, kunnighet och aktiva verb. Ordet lärarinna däremot associeras med utseende, sexualitet och passiva verb. Undersökningen ger en tydlig bild av varför det finns goda skäl att använda könsneutrala yrkestitlar. Det resultatet skulle vara svårt att uppnå på annat sätt.
Saknar du något i Korp?
– Korp är mitt primära verktyg och har hittills löst alla mina problem. Fast det vore fint med mer data, eftersom korpusarna från tidigt 1900-tal är små. Och fick jag önska fritt skulle jag vilja ha sökbara talspråkskorpusar med kopplade transkriptioner. Det vore fantastiskt.
Publicerad den
Uppdaterad den