Månadens profil: Eva-Marie Bloom Ström

Idag finns begränsad grammatisk kunskap om språket xhosa, men en talad korpus kan leda till bättre skolgrammatik och stavningskontroll. Det är ett långsiktigt mål för projektet Viktigt och sant: Vad styr ordens ordning i språk i södra Afrika, som leds av Eva-Marie Bloom Ström, lektor i lingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Berätta om projektet!

– Jag ska analysera ordföljden i ngunispråken i Sydafrika som är en undergrupp av bantu. Dit hör till exempel zulu och xhosa. Xhosa talas av nio miljoner sydafrikaner och är alltså lika stort som svenskan. Ändå finns knapphändig språkvetenskaplig forskning om språket, och just ordföljden är central för bantu. Till skillnad från svenskan som har ganska fast ordföljd är ordföljden i bantuspråken mycket flexibel och viktig för betydelsen. All kommunikation mellan talare och lyssnare är ett samspel där talaren utgår från den kunskap de har gemensamt. Syftet med projektet är att skapa en korpus av talad xhosa och analysera ordföljden och de olika betydelserna det är kopplat till.

Hur går arbetet till?

– Mina forskningsfrågor kan inte besvaras genom att använda publicerade källor. För xhosa spelar intonation också en viktig roll i kombination med ordföljden. Därför baseras min forskning på fältarbete. Jag spelar in intervjuer med talare som sedan transkriberas och analyseras, morfem för morfem. Det är väldigt tidskrävande, men här får jag god hjälp av Språkbanken Text när det gäller att skapa en sökbar, nedladdningsbar och fritt tillgänglig korpus. Den xhosa korpusen skiljer sig från andra korpusar eftersom vi inte bara annoterar ord utan även morfem, till exempel prefix, suffix, rot och så vidare. En sådan uppmärkning kallas glossering. Språkbanken Text har utvecklat metoder för att kunna hantera korpusen utan att förlora någon information. De hjälper även till med att delvis automatisera ordklassuppmärkning och glossering. Korpusen riktar sig främst till forskare inom språkvetenskap. Jag räknar med att den färdiga korpusen ska rymma ungefär 10 timmar inspelat tal. Den 8 maj har vi en release!

Vilka resultat ser du framför dig?

– Projektet bidrar till vår kunskap om vad som styr ordföljd i språk som har så kallad 'fri' ordföljd och därigenom hur mänsklig språkförmåga fungerar. På sikt kan ökad kunskap om xhosas grammatik till exempel leda till bättre grammatikböcker i landets skolor. Den grammatik som finns idag är gammaldags: det finns ett glapp mellan språket i skolan och det som talas i hemmet, vilket gör det svårt för barn att inhämta kunskap på sitt eget modersmål. Grammatikforskning leder också till bättre översättningar, något som är viktigt i ett samhälle där mycket information presenteras på det gamla kolonialspråket engelska, och översättningarna ofta är bristfälliga. Grammatiska beskrivningar är också en förutsättning för modern språkteknologi, till exempel stavningskontroll, som har stor betydelse ur ett samhälls- och rättsperspektiv.

Vad driver dig?

– Vår kunskap om språk är vår enda spegel av den mänskliga språkförmågan. Ser vi till exempel verkligheten annorlunda om vi talar olika språk? För att få svar på det, behöver vi veta hur de olika språken fungerar. Språkforskningen är annars fortsatt mest orienterad på västvärlden och de stora språken. Vidare är språkvetenskap viktigt för vår kunskap om historien, på samma sätt som arkeologi och genetik. I Afrika finns begränsad skriven historia. Här bidrar jag med en pusselbit.