Månadens profil: Annette Torensjö

Hur pratade man i Skåne i början på 1900-talet? Nu är det möjligt att lyssna på svenska dialekter i arkivtjänsten Folke. Annette Torensjö, chef för Avdelningen för arkiv och forskning på Isof i Uppsala, är en av dem som lyfter fram röster ur arkiven.

Varför kompletteras Folke med dialektinspelningar?

– Det finns ett starkt intresse för dialekter. Dialektkartan, där man kan lyssna på Isofs äldre dialektinspelningar, är en av våra mest använda arkivtjänster. Det är också svårt att förstå hur en dialekt låter utifrån ett skrivet material. Här är en inspelning ytterst värdefull. Vidare gjordes de inspelningar vi har på rullband, grammofonskivor, kassettband och vaxrullar ursprungligen för att samla in de berättelser om folkminnen och folktro som presenteras i Folke. Med hjälp av ljudinspelningarna kan vi fördjupa oss i det materialet, och sätta dialektinspelningarna i ett större sammanhang.

Just nu finns 457 poster med ljudande material i Folke, framförallt från Skåne och Västsverige. Målet är att lägga ut så många som möjligt av våra totalt 25 000 timmar inspelningar. En stor del av materialet är redan digitaliserat men arbetet fortsätter för att göra allt material tillgängligt.

Hur presenteras inspelningarna i Folke?

– I arkivet är äldre inspelningar och transkriberingar separerade, men i Folke kan vi koppla ihop ljud och text så att det är möjligt att lyssna och läsa samtidigt. Det gör det enklare att förstå. Det kan vara svårt att höra vad en äldre person på 40-talet säger, men transkriberingarna fungerar som en slags undertext. Alla inspelningar presenteras också i sin kontext så att det blir tydligt vad personen pratar om. Mattraditioner, sedvänjor eller högtider till exempel.

Finns det några utmaningar?

– En utmaning är hur inspelningarna ska presenteras. På arkivet kan vi ge experthjälp och guida besökaren som lyssnar. I en digital tjänst blir det ännu viktigare att ge vägledning och sätta inspelningarna i ett sammanhang. Inspelningarna kan innehålla ett föråldrat språkbruk som kan upplevas som kränkande, till exempel. Vissa inspelningar kan innehålla känsliga uppgifter och behöver kanske anonymiseras. Vi har ett stort ansvar när vi lyfter människor ur arkivet, ut på nätet och behöver därför skapa en förståelse för materialet.

Vad händer framöver?

– Språk och dialekter är i ständig förändring. Dialekter slätas ut och nya uttryck och sociolekter tillkommer. Därför vill vi fylla på med modernt material. Idag använder vi oss av crowdsourcing för att transkribera texter i Folke. En tanke är att göra det även för att skapa nya inspelningar, till exempel med hjälp av hembygdsföreningar. På så sätt fortsätter Folke att utvecklas.