Månadens profil: Bolette Sandford Pedersen

Vad kan artificiell intelligens säga oss om oss själva som människor och om de språk vi talar? Och hur kan vi utveckla teknik som speglar vårt språk, vår kultur och våra värderingar? De frågorna intresserar Bolette Sandford Pedersen, professor i språkteknologi och datalingvistik, föreståndare för Centrum för språkteknologi vid Köpenhamns universitet och medlem i Språkbankens styrgrupp.

Vad gör du på jobbet?

– Min roll som forskare är att förse artificiell intelligens med språklig kompetens och kulturell förståelse. Sedan många år utvecklar jag språkteknologi för danska, det vill säga komponenter för språkmodeller och AI-system utifrån Danmarks språk och kultur. De system vi har idag i är ofta inte anpassade efter vårt sätt att kommunicera och organisera samhället i Skandinavien.

Ett tydligt exempel var ett försök för några år sedan att införa ett amerikanskt vårdsystem i Danmark. Systemet tog inte hänsyn till hur hälso- och sjukvården är organiserad i Danmark eller hur vi ser på patientens roll. På många sätt är situationen densamma med dagens chattbotar och AI-system. I grunden handlar det om att vi behöver motverka en amerikansk homogenisering av språk, kultur och värderingar, och därmed risken att förlora mångfald både språkligt och kulturellt.

Jag samarbetar med myndigheter och språkinstitutioner för att påverka policy kring AI och digitalisering i Danmark och driver även olika forskningsprojekt.

Vad händer just nu?

– I mars startar NordForsk-projektet Culture-Sensitive Assessment and Adjustment of Large Language Models – Adaptation to the Nordic-Baltic Societies. Syftet är att finjustera stora språkmodeller så att de bättre speglar den språkliga och kulturella mångfalden i Norden och Baltikum. Våra samhällen liknar varandra på många sätt, och våra språk har också stora likheter. Frågan är därför hur vi kan anpassa artificiell intelligens till våra språk och till våra samhällen i bredare bemärkelse – till våra värderingar, idéer och det vi anser vara viktigt i vår del av världen. Projektet omfattar norska (bokmål och nynorska), färöiska, svenska (via Språkbanken), lettiska och danska.

Vi ska analysera var språkmodellerna missförstår eller inte lyckas fånga hur vi uppfattar olika fenomen. Därefter kommer vi att justera och anpassa modellerna så att de bättre stämmer överens med våra samhällsförhållanden. Vid projektets slut är målet att ha utvecklat nya resurser, bättre anpassade modeller och – i bästa fall – effektiva metoder för att genomföra den här typen av arbete.

Jag leder också projektet METALLM som fokuserar på metaforer i stora språkmodeller. Hur speglar modellerna metaforer i danskan, och var uppstår språkliga bias? Ett tredje projekt är ett statligt initiativ i Danmark om ansvarsfull AI, Danish Foundation Models. Min roll där är att undersöka språklig och kulturell bias i dansk AI.

Vad driver dig?

– Jag har ett djupt intresse för språk – hur språket visar vilka vi är som människor och hur vi tänker. Jag motiveras också starkt av samarbete, särskilt med människor med olika bakgrund som har olika perspektiv på världen. Dessutom känner jag ett ansvar inom AI-fältet, eftersom kvinnor – och i synnerhet äldre kvinnor! – fortfarande är kraftigt underrepresenterade. Om AI ska bli en integrerad del av samhället måste tekniken spegla den mångfald som faktiskt finns. Därför är kvinnors roll inom AI också en viktig fråga för mig.

Hur ser du på framtidens AI?

– Det som verkligen fascinerar mig med artificiell intelligens är vad den kan säga oss om oss själva som människor. När vi studerar hur maskiner bearbetar språk och kunskap får vi kunskap om hur våra egna hjärnor fungerar. Samtidigt har jag en ambivalent inställning till AI. Jag är inte orolig för att maskiner ska ta över, men jag är bekymrad över att tekniken kan minska vår vilja att anstränga oss. Jag ser redan detta hos mina studenter: hur motiverar vi dem att investera tid i att verkligen förstå och formulera sina egna tankar?

Jag är också bekymrad över risken för en språklig och kulturell monokultur. Så min främsta fråga är hur vi kan utveckla teknik som bättre speglar vilka vi är. Mitt fokus ligger på att förbättra AI, här och nu.

Läs mer

Culture-Sensitive Assessment and Adjustment of Large Language Models – Adaptation to the Nordic-Baltic Societies Länk till annan webbplats.

Målet är att skapa öppna, multiparallella dataset för bland annat danska, svenska, bokmål, nynorsk, färöiska och lettiska som ska lyfta fram centrala språkliga och kulturella särdrag i regionen. Projektet ska även vidareutveckla metoder för att analysera och anpassa stora språkmodeller mellan olika språk och kulturer samt bedöma och skräddarsy utvalda modeller för nordiska och baltiska behov. Projektet är ett samarbete med forskargrupper från Danmark, Norge, Färöarna och Lettland. Från Sverige medverkar Språkbanken Text. Projektet är finansierat av Nordforsk och startar i mars 2026.

Danish Foundation Models Länk till annan webbplats.

Projektet syftar till att stärka danska språkmodeller och språkteknologi genom att utveckla, underhålla och tillhandahålla öppna, väl dokumenterade och högkvalitativa foundation models, stora språkmodeller anpassade för danskspråkiga sammanhang. Projektet är ett nationellt samarbete mellan flera danska universitet och forskningsinstitutioner och ingår i Danmarks strategiska AI-satsning

METALLM: Exploring and Improving the Treatment of Metaphor in Large Language Models Länk till annan webbplats.

Projektet syftar till att undersöka hur stora språkmodeller tolkar och använder metaforer, och jämföra detta med hur människor förstår metaforer. Målet är att minska språkliga och kulturella bias och göra AI bättre på att hantera språklig mångfald. Projektet är finansierat av Independent Research Fund Denmark,

Publicerad den

Uppdaterad den

Språkbanken
Språkteknologi
Artificiell intelligens
Bolette Sandford Pedersen.

Bolette Sandford Pedersen, professor i språkteknologi och datalingvistik och föreståndare för Centrum för språkteknologi vid Köpenhamns universitet.