Månadens profil: Erik Petzell

Hur förändras språk? Och kan man återskapa en dialekt som inte längre talas? Det är några av de frågor som Erik Petzell, forskningsarkivarie på Isof i Göteborg, arbetar med.

Vad gör du på jobbet?

– En del av min tid som forskningsarkivarie ägnar jag åt att digitalisera vårt arkiv och göra material tillgängligt för forskare. Jag arbetar till exempel med handskriftsigenkänning av texter på dialekt från tiden kring förra sekelskiftet, nästan 3 000 sidor insamlade i Bohuslän. Man kan tro att det ska vara svårare att arbeta med äldre texter än med nyare, men faktum är att dialekttexterna är så prydligt textade att det går ganska lätt att träna modellerna.

I projektet samarbetar jag även med en forskare vid Språkbanken Tal som arbetar med talsyntes. Hon har experimenterat med den fonetiska sekvensen från de gamla texterna och skapat ljud, det vill säga återskapat en dialekt. På så sätt kan vi kombinera de gamla materialen med ny teknik och lyssna på dialekter vi aldrig hört talas. Det är otroligt spännande.

Berätta om din forskning!

– Som språkforskare är jag intresserad av grammatik och hur språk förändras. I språk finns en symmetri som påminner om matematik, men så finns det saker som sticker ut. Allt som är språkligt konstigt intresserar mig. Och sådant finns det gott om i dialekter, som ligger nära standardspråket men som ändå är annorlunda. I projektet 1000 år av språklig kontakt: konvergens och divergens på Gotland utforskar jag just det.

Projektet handlar om att undersöka den historiska språkutvecklingen på Gotland från medeltiden till i dag. Vad är arv, och vad är påverkan från grannspråken tyska, danska och svenska? Mitt delprojekt fokuserar på en passivkonstruktion i äldre gotländska. I början av 1900-talet sa man ”Det blir inte gjort sig mycket arbete nu för tiden”. Eller: ”Vi fick upphugget sig ved?” Vad tillförde det reflexiva pronomenet sig? Det vill jag ta reda på. Om vi kan kasta ljus över hur nordiska språk har utvecklats, kan vi också få mer kunskap om hur språk och grammatik fungerar mer generellt.

Vad händer framöver?

– Ett annat väldigt spännande projekt handlar om hur ljud ska presenteras på arkivtjänsten Folke. I arkivet är äldre inspelningar och transkriberingar separerade, men när vi digitaliserat materialet kan vi koppla ihop ljud och text. Ett exempel på det är att vi har dialektinspelningar från södra Sverige som är transkriberade. Nu kan vi, med hjälp av WebMAUS, en resurs utvecklad av Clarin i Tyskland, koppla ihop ljud och text så att det är möjligt att lyssna och läsa samtidigt. Det gör det enklare att söka i materialet, och är ett fantastiskt sätt att lyfta fram det som ligger dolt i våra arkiv.

Tyvärr har vi just nu lite svårt att få OCR-modellerna att hantera talarangivelser i transkriptionerna - initialer i vänstermarginalen som visar vem som säger vad. Vi har kontakt med Språkbanken Text om detta och hoppas att det ska lösa sig. Till en början får vi lägga ut råmaterial, det vill säga bilder av texterna. I framtiden hoppas jag att vi kan skapa en mer avancerad portal för materialet.