Månadens profil: Riitta-Liisa Valijärvi

Riitta-Liisa Valijärvi är universitetslektor i finska och docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Hon intresserar sig för revitalisering av små språk och har bland annat forskat om pitesamiska och grönländska. Nu är hon aktuell med Meänkieli: Talkorpus och beskrivande grammatik, ett samarbetsprojekt med Isof och Språkbanken Sam som fått ett fyraårigt bidrag från Vetenskapsrådet.

Grattis! Vad är syftet med projektet?

– Vi ska ta fram en grammatisk beskrivning av meänkieli som det talas i Sverige, på engelska. Beskrivningen ska bidra till ökad kännedom om meänkieli i Sverige och i världen. Vi vill också bidra till standardiseringen och revitaliseringen av meänkieli. Sedan finns självklart ett vetenskapligt syfte. Som lingvist är jag intresserad av hur meänkieli utvecklats över tid, skillnader mellan dialekter och talare i olika åldrar samt variation i tal i olika situationer

Hur ska ni gå tillväga?

– För att göra en beskrivande grammatik krävs dokumentation. Giellatekno vid universitetet i Tromsö har en samling med publicerade texter som jag har använt för att söka olika former, ord och verbstammar. Det finns också skrivna källor på nätet. Men det går inte att skriva grammatik enbart utifrån skriftspråk. Därför behöver vi en talkorpus. Institutet för språk och folkminnen till exempel har över 900 inspelningar. Vi ska transkribera och analysera en del av dessa. Vi ska även göra nya inspelningar som ska transkriberas, analyseras och annoteras.

Meänkieli anses ofta ha tre dialekter: Tornedalsdialekten, Gällivaredialekten och Lannankieli. Vi satsar främst på att göra inspelningar av Gällivaredialekten och Lannankieli eftersom de är de dialekter vi vet minst om. En ambition är att spela in unga talare samt nya talare som har återtagit språket för att beskriva variation och ge en helhetsbild av språket.

Vad händer nu?

– Just nu gör jag och min kollega professor Rogier Blokland från Uppsala universitet en ansökan till etikprövningsnämnden för inspelningarna som vi hoppas kunna komma igång med i år. Vi planerar även olika evenemang, till exempel seminarier för språkanvändare där vi talar om vikten av en grammatik och tar reda på vad de som använder språket behöver. Vi har också bildat en referensgrupp med språkanvändare som vi ska konsultera i olika frågor och träffa regelbundet.

Vilka resultat ser du framför dig?

– Vårt primära mål är en grammatik med ljud-, form- och satslära som ska finnas som open access. Vi vill även göra talkorpusen tillgänglig på olika sätt. Dels planerar vi en digital plattform likt Dialektkartan Länk till annan webbplats. där alla som är intresserade av meänkieli kan lyssna på inspelningarna. Den andra korpusen innehåller språklig analys utöver översättning och vänder sig främst till forskare och språkanvändare. Vi ska även skriva språkvetenskapliga artiklar.