Månadens profil: Trond Trosterud

Trond Trosterud är professor i samisk språkvetenskap vid Norges arktiska universitet i Tromsö. Han drivs av att alla ska kunna använda sitt eget modersmål, och av skönheten i grammatik.

Vad gör du på jobbet?

– Jag bygger bland annat maskinläsbara språkmodeller för minoritetsspråk. Språkmodellerna kan analysera ordformer och generera ordformer från grundformer och grammatisk specifikation. Man kan köra texter på till exempel meänkieli genom modellen och se vilka lemma som fattas. På så sätt kan vi bygga ut Meänkieli-svensk-meänkieli ordbok. Eller andra ordböcker, som Lexin. Och ordböckerna är i sin tur en förutsättning för att vi ska kunna skapa rättstavningsprogram på datorn och autokorrigering i mobilen – de viktigaste verktygen för en skriftkultur och en förutsättning för att ett språk ska kunna överleva i ett modernt samhälle. Ett rättstavningsprogram underlättar språknormeringen för meänkieli, till exempel. Och för en ny generation språkanvändare kan det ge den trygghet som behövs för att kunna skriva på meänkieli.

Vilka utmaningar finns för språkteknologi för små språk?

– Google har tangentbord för 1 000 språk, men kan vi få samiska på Google? Nja. Problemet är att de som talar samiska själva vill bestämma hur samiska ska se ut, och Google har ingen dialog med det samiska språksamhället. Och att basera ett nordsamiskt rättstavningsprogram på insamlad samisk text är problematiskt, eftersom textmassan är så liten. Det är ett problem som alla minoritetsspråk har gemensamt. Det är därför vi skapar grammatiska språkmodeller. Vi har gjort språkmodeller på ett 30-tal språk och alla är tillgängliga som öppen källkod. De gör det möjligt för språkexperter och användare att tillsammans skapa språkresurser som ordböcker och grammatiska beskrivningar.

Vad händer framöver?

– Min plan är att fortsätta med den språkteknologi som minoritetsspråk behöver, bland annat för uralska språk. Jag vill även arbeta med samiska som står inför stora utmaningar. Det finns få samer och många har inte läst samiska i skolan. Då gäller det att ha en så god utbildning som möjligt. Det vill vi skapa här i Tromsö. I höst ska vi även ha ett symposium där vi diskuterar samisk lingvistik på samiska.

Vad driver dig?

– Att kunna använda sitt eget modersmål är en demokratisk rättighet. Min filosofi är att vi måste ställa extremt höga krav på språkarbete. Ordförrådet till exempel måsta vara ganska stort. Så länge det inte finns lexikaliska resurser på minst 30 000 ord kan du inte tala om allt som händer i samhället, från polisens texter om gränskontroll till information om covid. Jag kan inte revitalisera språk, men jag erbjuda verktyg till de som vill.

Dessutom älskar jag skönheten i språks grammatiska struktur. Inget är så vackert som finsk grammatik, den är både dramatisk och transparent